Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i ”normal takt” – och lägre än i EU senaste tre åren
Länsförsäkringar: Matprisökningarna har varit normala och lägre än i EU – fram till momssänkningen 1 maj 2026.
Granskning: Prisökningarna har normaliserats efter prischocken
Efter de kraftiga matprisuppgångarna 2022–2023 har priserna fortsatt att stiga, vilket fortsatt håller liv i debatten om matkostnaderna. Men enligt en genomgång från Länsförsäkringar har matprisökningarna under de senaste åren – fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 – legat inom vad som kan ses som normala ramar och varit i nivå med, eller något lägre än, utvecklingen i jämförbara EU-länder.
– Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.
5–6 procents uppgång fram till momssänkningen
Länsförsäkringar beskriver att den snabba prisutvecklingen på livsmedel ebbade ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till matmomssänkningen den 1 maj 2026, uppges matpriserna ändå ha stigit vidare med cirka 5–6 procent i Sverige.
– Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala, säger Alexandra Stråberg.
Sverige i linje med – eller något under – Europa
I jämförelsen med Europa uppger Länsförsäkringar att matpriserna i Sverige inte har stigit mer än i andra europeiska länder under den senaste treårsperioden före momssänkningen. Enligt genomgången ökade svenska matpriser med omkring 7 procent fram till momssänkningen, jämfört med cirka 8–9 procent i övriga Europa.
Decenniet före pandemin: Matpriser steg snabbare än inflationen
En längre tillbakablick i materialet visar att matpriserna ökade snabbare än den breda inflationen under åren före pandemin. Under perioden januari 2010 till januari 2020 steg priserna för ”livsmedel och alkoholfria drycker” med 19,3 procent, medan konsumentprisindex (KPI) ökade 10,7 procent, enligt SCB-statistik som Länsförsäkringar hänvisar till.
Momssänkningen ändrar bilden
Uppgifterna ovan avser prisutvecklingen fram till april 2026, alltså före momssänkningen. Länsförsäkringar betonar att om momssänkningen räknas in förändras helhetsbilden tydligt.
– Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig, säger Alexandra Stråberg.
Siffror ur genomgången (före momssänkningen)
| Period | Sverige (livsmedel) | Sverige KPI | EMU (livsmedel) | EU (livsmedel) |
|---|---|---|---|---|
| Mars 2023 – mars 2026 | 6,0% | 5,7% | 8,2% | 8,9% |
| Mars 2021 – mars 2026 | 33,2% | 23,4% | 32,8% | 36,8% |
Hög nivå kan fortsätta prägla debatten
Länsförsäkringar sammanfattar att prisökningarna har utvecklats i takt med både den allmänna inflationen och omvärlden, men att diskussionen om höga matpriser sannolikt fortsätter.
– Prischocken 2022–2023 slog hårt mot svenska hushåll och frustrationen över den höga prisnivån finns kvar. Även om ökningen normaliserats sker det från en hög nivå, och osäkerheten kring framtida förändringar är stor, inte minst med oroligheterna i Hormuzsundet, avslutar Alexandra Stråberg.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
