Fler mätningar visar både framsteg och stora utmaningar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt organisationen visar nationella mätningar för första gången hur skräpet förändrats över tid – och i stadsmiljö anges en minskning mellan 2023 och 2025. Samtidigt pekar rapporten ut nikotinskräp och strandskräp som fortsatt stora problem.

73 procent tycker nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara omkring en av tio att de själva skräpat ner. De vanligaste skälen som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

30 procents minskning av skräp i stadsmiljö sedan 2023

Håll Sverige Rent uppger att det totala skräpet i stadsmiljö har minskat med 30 % sedan 2023 (mellan 2023 och 2025). Flera plastprodukter anges ha minskat tydligt:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent, säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar minskar i mätningarna är nikotinprodukter fortfarande den största skräpkategorin i stadsmiljö. Enligt den nationella skräpmätningen 2025 utgör:

• Fimpar: 46 % av allt skräp
• Snus: 23 % av allt skräp
• Totalt nikotinskräp (inklusive exempelvis snusdosor, cigarettpaket och vejps): cirka 70 %

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera hur skräpigt det kan vara i städer har Håll Sverige Rent översatt mätresultat till en kilometerlång promenad längs trottoar eller gångbana. På den sträckan skulle man enligt exemplet passera över 1 000 skräpföremål, bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: utvecklingen går för långsamt

Rapporten tar också upp engångsmuggar och matlådor som innehåller plast. Förbrukningen uppges ha minskat något under 2024, men Håll Sverige Rent bedömer att takten är för långsam för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Enligt pressmeddelandet visar nationella skräpmätningar 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora skillnader mellan svenska havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025). Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här uppges mindre fiskerelaterat skräp men mer som kan kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast i fjällen

I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut. I mätningar längs vandringsleder uppges snus vara vanligast och utgöra 25 % av skräpet som hittades under 2025.