Så stor del av inkomsten kan villalånet ta

Hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika kommuner och län, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I topp ligger Solna, där ett genomsnittligt hushåll uppges lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I andra änden finns kommuner som Åsele och Malå, där andelen enligt analysen ligger omkring tre procent.

Pressmeddelandet publicerades torsdagen den 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).

Stockholmsområdet sticker ut

Landshypotek Bank lyfter särskilt fram Stockholmsområdet som mer ansträngt i jämförelsen:

• Solna: 41 procent av nettoinkomsten
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera mindre kommuner

I kommuner som Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele går enligt Landshypotek Banks sammanställning omkring tre procent av hushållets nettoinkomst till lån för en genomsnittlig villa.

Skillnader även på länsnivå

Även när siffrorna sammanställs per län framträder tydliga skillnader. Enligt analysen har Stockholms län högst andel, medan Västernorrlands län ligger lägst.

• Stockholms län: 31 procent
• Gotlands län: 23 procent
• Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent
• Västernorrlands län: 11 procent

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Banks beräkningar bygger på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik. Kalkylen utgår från ett hushåll med två inkomster och följande antaganden:

• Belåningsgrad: 75 procent
• Bolåneränta: 3 procent
• Amortering: 2 procent
• Efter ränteavdrag

Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster, enligt statistik från SCB.